Att känna!

Hur vore det utan känslor?
Kan vara glad om man inte känner?
Idag säljer jag mina känslor till högstbjudande.... Ok fattar man säljer inte känslor som dessa...
Jaja det kommer en dag i morgon också.
(man ska uppskatta att man känner fast det är jobbigt ibland)

Kram på er!

Att bara få vara!

Jag tog långhelg denna helgen! Torsdagen började med någon timmes jobb sen stängde jag ner för att möte upp underbara vänner för whisky kryssning.
En resa som var skitkul på ren svenska.... En upplevelse i dryckens värld som är fantastisk, upptäcker mer och mer fantastiska smaker!.
Kom tillbaka till Stockholm sen Fredag eftermiddag och jag gav mig iväg på en bowling.
Förra helgen var jag bjuden på middag hos en gammal kollega som vunnit SM guld i grillning. Nu var det ju inte grill som stod på menyn utan den mest fantastiska fyra rätters middagen med lamm som huvudrätt. Fick även uppleva worldcup i vintersimning där vattnet var 0,4 grader VARMT. Även om jag fick en biljett för deltaga så tackade jag ödmjukt nej tack (hade glömt mina badbyxor).. :-)
Idag Söndag var jag och hälsade på en vän som flyttat till Spanien med hela familjen och blir kvar där. Han jobbar som mäklare på Mäklaringen i Spanien. Det vore lockande att ha en lägenhet där och inte så dyrt faktiskt så kanske i framtiden om ekonomin tillåter!!

Så har vi den fantastiska våren som är på väg in hos mig.. Nästa helg blir det vårstädning i "trädgården". Det är mer skärgårds miljö så trådgård eller ej hmmm...
Men allt ska piffas upp och göras klart för att välkomna sommaren.
Längtar redan till nästa helg.

Vet inte hur många pusselbitar ett liv innehåller men nu har två fallit på plats för framtiden. De är noga utvalda och de ska få ligga kvar i mitt pussel. Jag ska vårda dem ömt.

Fick ett bakslag i veckan och deppade ihop totalt och saknade men det är bara till att kämpa vidare. Det är en smärta jag inte önskar någon.

I skrivandets stund sitter jag på verandan och solen värmer lite, kollar ut över havet och undrar vart vattnet som flyter iväg, var tar det vägen?

En plan är bestämd och i slutet på sommaren blir det en vandringsresa till Skottland. Något jag ser framemot då detta planeras med en fantastisk vän som jag växt upp med.
Vi ska vandra i fem dagar och prova whisky..

Nedan lite bilder fern veckan som gått...

Pusselbit

Alla Hjärtans dag!!!!
En dag med blandade känslor då jag inte hade någon att uppvakta.
Det kändes väldigt konstigt men fick också tanken på varför just en dag om året... Vad händer de andra 364 dagarna??
Men jag blev uppvaktad!
Och en pusselbit i livets stora pussel föll på plats. Jag tog det stora beslutet och accepterade denna förändring.
Så jag blickar framåt med ett leende men förväntningarna försöker jag tona ner för mig själv.

En vår dag som den idag är fantastisk solen värmer kinden lätt och temperaturen stiger sakta men säkert.
Det blir ljusare på morgonen så jag njuter verkligen.
Och nu kan snön hålla sig borta jag vill inte skotta mer innan nästa vinter.
I morgon ger jag mig iväg på whisky mässa med vänner vilket jag längtat efter. Så det innebär semester i två dagar vilket jag verkligen behöver!
Så Hjärtliga kramar på er även idag...

08

I mitten av September blev jag en 08:a och det har varit en väldigt konstig resa. Vet inte om jag kommer gilla detta eller ej men får väll ge det tid.
Då jag ännu så länge har bott under den mörka halvan av året så är det inte så inspirerande men snart så kommer värmen och solen.
Bor med havet som granne och bara längtar till lite varmare kvällar.
Vaknar med rådjur på tomten och de börjar bli mer eller mindre tama nu. (vi bara tittar på varandra när jag lämnar på morgonen).
Att flytta var på ett år men som det verkar så blir jag kvar i Mälardalen.
Livet är ett pussel och jag saknar bitar i mitt men sakta lägger jag bit för bit och när jag funnit alla de rätta bitarna så kommer även mitt pussel vara klart!! Kram på er där ute..

Resa

Jag har rest jorden runt! Men inte rent fysiskt utan det är så det känns känslomässigt. Jag har spillt ut ett glas vatten, det är så det känns när känslorna dräneras.
Kan man någonsin bara stänga en dörr och gå där ifrån?
Nej jag tror inte det för så länge mitt hjärta slår så länge kommer jag också minnas. En del minnen vill jag alltid bära med mig men några önskar jag att jag kunde glömma.
Jag har så många fantastiska kärleksfulla minnen som jag med glädje bär och som har förändrat mig som person. Men de där dåliga minnena ja just de saker som förstörde allt.. Tyvärr bär jag med de också. Önskar jag var en bättre person på kommunikation önskar jag öppnat mig helt önskar jag inte känt det så jobbigt vilket det blev när jag bar på det själv.
Jag har gått i samtal eller kalla det terapi för att klara av detta framöver och idag önskar jag att jag gjort det tidigare.
Att gå vidare är inte lätt men jag har bestämt mig och har en plan för framtiden jag har mina egna drömmar som jag nu ska uppfylla.
Har en gång sagt att uppfyller man en dröm så finns den inte kvar men det handlar inte om att drömma utan att få uppleva drömmen.
Tre saker som jag prioriterar är i denna följd! Mina underbara barn, Mig själv och sist men långt ifrån minst mina vänner.
Jag har börjat på min bok nu och frågan är om den någonsin kommer bli klar eller läst av någon annan än mig.
Det blir kanske en sån där sak som hittas när man ligger där död och ens grejer ska sorteras bort, någon läser den och kanske den väcker tankar då.
Jag är kanske inte den som ska ge råd i kärlek då jag inte får det att fungera men glöm inte där ute att stanna upp och var i stunden tillsammans. Var lyhörda och ta tiden till samtal. Lyssna på varandra och våga ställ frågor. Var inte rädda för svaren.. Kram på er.