Vi är mitt i julstöket och det återstår bara en vecka på detta året. Året som varit allt annat än vad jag förväntat mig.
Det känns som jag kämpat hela året med att hålla näsan över vattenytan och det har fungerat tack vare mina nära och kära samt alla mina vänner.

Känner också att jag varit orättvis mot vännerna då jag dragit mig tillbaka och inte orkat höra av mig. Men jag vet att alla mina riktiga vänner har förstått och förstår.

Året började med operationen vilket skrämde mig mer än något annat någonsin gjort.
Sedan följde vägen tillbaka efter operationen som var en uppförbacke utan dess like.
Där hittade jag väggen och med den följande KBT behandlingen. (Ett uppvaknande som jag inte vill göra om.)
Sen gick jag och jobbet skilda vägar och detta med mycket blandade känslor.
Hösten bestod av en ovisshet en tid av undran och tanken om det är bottenlöst.

Och nu sitter vi här till slut.. Ni som läser undrar om det inte finns något ljust också? jo visst finns det.
Min dotter har avverkat ett år hos mig ett liv som varit angenämt att anpassa sig till. Tack för all hjälp under året..
Min son som jag vet har lika svårt som mig att visa dessa riktiga känslorna...
Min nya kärlek med hennes barn. Jag älskar dig Diana och ska sanningen fram så utan dig hade jag inte klarat det, och det jag ger tillbaka till dig är möjligheten att dela resten av livet tillsammans med mig..
Min bror (nyfunnen) som ställer upp i våt och torrt.
Mina föräldrar som alltid varit lika genomgoa..
Och sist men inte minst det som just blivit klart som glädjer mig mycket även om jag i slutet hade svårt att välja. Det är min nya karriär på Fasad Glas Bäcklins AB och Tack Daniel som tänkte på mig...

En skitkul utmaning som passar mig bra..

Visst finns det skratt och många roliga minnen, stunder som värmer i kylan, delade stunder som får en att slå frivolt ett par varv.

Jag har ju sagt det innan att jag vill finna den där äkta spralliga kärleken som är så svårt att finna. Nu får ni tro mig eller vara skeptiska "jaja vi får väll se" men sanningen är att de känslor som Diana min älskade prinsessa väcker hos mig är just detta galna, spralliga som man känner så fort man ser henne eller tänker på henne.
Jag vet att just detta är något jag ska jobba hårt för.... Det är detta som ska fungera..... varför säger jag så jo för Diana är min livs kärlek som jag vill åldras med en kärlek som jag vill upptäcka resten av livet med..
Det är med denna tjej jag kan stå inför en präst någonstans och lova med mina egna ord att stå vid hennes sida tills evigheten tar slut..

Visst fylde jag 40 år i år men jag känner mig mer som typ 30 och detta trots alla motgångar så då förstår ni säker alla mina vänner, syskon, föräldrar, barn och min älskade Diana hur mycket ni betyder för mig...

Jag önskar er en riktigt God Jul och jag kommer tillbaka i morgon hit till denna blogg..

Psssst Tomten gömmer sig bakom skägget för att slippa det där endagars skägget som sticks.. Grattis tomtemor.. tihi